Hoppa till innehåll

SKiB i över 100 år

Språklig mångfald och välmående i Björneborg och Satakunta sedan 1919

Svenska Kulturfonden i Björneborg är nästan jämgammal med republiken Finland. Den 7 oktober 1919 grundade handelsmannen Hjalmar Widbom en stiftelse vars ändamål var, och fortfarande är, befrämjande af de svenskspråkiga kultursträfvandena i Björneborg med omnejd.

I dag har SKiB förverkligat Widboms och andra donatorers önskemål i över hundra år. Stiftelsen har tryggat verksamheten för Björneborgs svenska samskola och det tillhörande daghemmet, erbjudit seniorboende och stöttat projekt som främjar det svenska språket och kulturen. Samtidigt har stiftelsen aktivt arbetet för att befrämja alla björneborgares välmående.

Det svenska Björneborg i början av 1900-talet

Då SKiB grundades 1919 hade Finland nyligen blivit självständigt. Den unga republikens nationalspråk var finska och svenska och tvåspråkighet var en het politiskt fråga.

I Björneborg var andelen svenskspråkiga liten, men man hade ett fast grepp om stadens administration. Starka förespråkare för det svenska språket var industriföretaget Rosenlew, grundat 1853 i Björneborg, och andra fabrikörer och handelsmän.

De svenskspråkiga björneborgarnas andel började ändå sakta men säkert sjunka. 1890 var deras andel 20 procent, 1938 fyra procent och 2000 hade Björneborg 364 svenskspråkiga invånare.

Widbom stödde tvåspråkigheten i den unga republiken

Vad Hjalmar Widbom såg under inbördeskriget 1918 fick honom att agera enligt sina värderingar. Han kände väl till sin hemstad Björneborgs svenska historia och han anade också vad framtiden skulle föra med sig.

Grundandet av Svenska Kulturfonden i Björneborg hade följaktligen stor betydelse och nyheten uppmärksammades. Tidningarna underströk stiftelsens positiva inverkan för att bevara det svenska språket och kulturen och Hjalmar Widbom hyllades för sin hembygdskärlek och för sina donationer hemstaden till fromma.

SKiB:s främsta uppgift att stöda den svenska samskolan

Hjalmar Widboms önskan var att stiftelsens främsta uppgift skulle vara att understöda Björneborgs svenska samskola. Enligt Widbom var bildning en av grundbultarna i en människas liv och genom utbildning hoppades han att bildningen skulle nå ut till alla samhällsklasser.

Björneborgs svenska samskola hade grundats år 1892 för att trygga skolgången för barn till svenskspråkiga industritjänstemän.

Skolans beskyddare var kommerserådet Fredrik Wilhelm Rosenlew, grundaren av industriföretaget Rosenlew. Han hade under flera år understött de svenskspråkiga flick- och pojkskolorna och som den reformsinnade person han var drömde han om en samskola för både flickor och pojkar som siktade på fortsatta studier vid universitet.

Åren 1892–1963 verkade Björneborgs svenska samskola i byggnaden i hörnet av Pohjoispuisto och Gallen-Kallelankatu. När antalet elever ökade blev skolhuset för litet. Problemet löste sig när W. Rosenlew & Co Ab köpte den nuvarande skoltomten intill Liisantori och ett nytt skolhus kunde byggas där.

Åren 1892–1963 stod Björneborgs svenska samskola i hörnet av Pohjoispuisto och Gallen-Kallelankatu.
Elever på gamla skolgården 1898.
Björneborgs svenska samskola toimi Pohjoispuiston ja Gallen-Kallelankadun kulmassa vuodesta 1892 vuoteen 1963.
Sista studentfesten i gamla skolan 1963.

Den nya skolan invigdes den 1 september 1963 på adressen Otavankatu 16.

På 1970-talet upplevde skolan ett uppsving, i och med att de förbättrade arbetsmöjligheterna gjorde att många familjer som hade emigrerat till Sverige nu valde att flytta tillbaka till Finland. Medan bland annat Mäntyluoto varv och Rosenlew-bolaget erbjöd föräldrarna arbete kunde Björneborgs svenska samskola erbjuda undervisning åt barn som redan hunnit vänja sig vid svenskan.

Inför skolans hundraårsjubileum 1992 kunde lokalerna utvidgas genom att Svenska Kulturfonden i Björneborg köpte det intilliggande stenhuset på Otavankatu 14. Det ursprungligen vita huset målades rosa och har sedan dess följaktligen kallats Rosa huset. Och glaskorridoren som förbinder huvudbyggnaden med Rosa huset har kärleksfullt fått namnet Suckarnas bro.

Stiftelsen blir huvudman för skolan

1987 fusionerades industriföretaget Rosenlew med Rauma-Repola. Kort därefter donerade Rauma-Repola de aktier i skolan som Rosenlew ägt till Svenska Kulturfonden i Björneborg. Genom donationen blev stiftelsen huvudman för samskolan.

Stiftelsen stöder kontinuerligt samskolans verksamhet och respekterar på så sätt Hjalmar Widboms syn på bildningens och utbildningens viktiga roll i samhället.

Vahva me-henki Björneborgs svenska samskola
Elever vid Björneborgs svenska samskola 2013.

BSS Daghemmet är ett av Finlands äldsta daghem

BSS Daghemmet hör till Finlands äldsta privata daghem. Det grundades 1898 av Arbetets Vänner i Björneborg och inledde sin verksamhet på Södra Esplanadgatan 19, nuvarande Eteläpuisto 19. Namnet var då Arbetets Vänners Barnträdgård.

Bakgrunden var den industriella omvandling som skedde i Finland i slutet av 1800-talet. Urbaniseringen och industrialiseringen bidrog till att allt fler arbetstillfällen skapades utanför hemmet. Industrierna behövde arbetskraft, i synnerhet kvinnor.

Medan mödrarna arbetade behövdes en lösning för att barnen skulle vara i goda händer och därför grundades Arbetets Vänners Barnträdgård.

Dagisbarn i Arbetets Vänners Barnträdgård på 1920-talet.

Fram till 1924 hann Arbetets Vänners Barnträdgård ha hela sex olika adresser, men Vapaudenkatu 22 kom att bli den mest långvariga adressen.

Värt att notera är också att begreppet daghem togs i bruk först 1973 i samband med daghemsreformen. Tills dess talade man om barnträdgård.

Luciafest 1972.

Mera utrymme på Mikaelsgården

På 1990-talet började daghemmet erbjuda heldagsvård, efter att tidigare ha erbjudit antingen morgon- eller eftermiddagsvård. Heldagsvård erbjöds först barn mellan 3 och 6 år. Barnen delades i tre grupper: de minsta var Nassarna, sedan följde Nallarna och den äldsta gruppen utgjordes av Tigrarna.

På begäran av föräldrarna började Svenska Kulturfonden i Björneborg stöda eftermiddagsverksamhet för elever både i förskolan och i årskurs ett. Men utrymmesbristen var skriande.

Lösningen på problemet blev att daghemmet 2003 flyttade till det nya mångfunktionshuset Mikaelsgården.

På hösten 2018 underställdes daghemmets verksamhet Björneborgs svenska samskola och det nya namnet blev BSS Daghemmet. I dag bidrar Svenska Kulturfonden i Björneborg med det största finansiella stödet till daghemmet.

En språngbräda till skolan

Under daghemmets första år var det ovanligt att finskspråkiga familjer valde dagvård på svenska. Men intressant nog har tiderna förändrats: i dag är över hälften av dagisbarnen finskspråkiga. På daghemmet lär de sig svenska genom sång, lekar, pyssel och sagostunder.

BSS Daghemmet har blivit en språngbräda till skolvärlden. I daghemmet får alla barn så pass goda grunder i svenska att de inte har några problem att fortsätta sin skolgång på svenska.

Vi kan bara gissa att stiftelsens grundare Hjalmar Widbom skulle nicka förnöjt.

Ett testamente för det goda åldrandet

1960 testamenterade affärsmannen Werner Petrell en stor del av sin egendom till Svenska Kulturfonden i Björneborg. Enligt Petrells önskan grundades fonden Ålderdomshjälpen i Björneborg.

I början av 2010-talet diskuterade man inom styrelsen för Svenska Kulturfonden i Björneborg vad Ålderdomshjälpen i Björneborg kunde vara i framtiden. Petrell hade uttryckt sin önskan i ett tidevarv då Finland såg mycket annorlunda ut – sedan dess hade samhället i allt högre grad börjat ta hand om sina seniorer.

Inom stiftelsen enades man om att det bästa sättet att uppfylla Werner Petrells önskan om att stöda ett gott åldrande är genom att uppmuntra till gemenskap och erbjuda en närvarande och aktiv verksamhetskoordinator.

Mångfunktionshuset Mikaelsgården sammanför gamla och unga

Redan på 1970-talet väcktes diskussionerna om hur stiftelsens barn- och ungdomsverksamhet kunde kombineras med Werner Petrells önskan om ett gott åldrande.

De diskussionerna ledde till idén om att på något sätt sammanföra daghem, skola och de seniorbostäder som föreningen De gamlas hem upprätthöll. Också om Petrells fond hade de ekonomiska förutsättningarna att förverkliga en sådan plan var tiden inte ännu mogen för den idén.

Men i slutet av 1990-talet hade placeringarna i bland annat Nokia-aktier avsevärt förbättrat stiftelsens ekonomiska svängrum. Då det alltjämt fanns behov av seniorbostäder beslöt man att nu göra slag i saken. När tomterna Mikonkatu 20 och 22 kom till försäljning blev det startskottet för en ny epok i stiftelsens historia.

Hyvän tontin löytyminen Porin keskustasta auttoi SKiB-säätiötä toteuttamaan unelman lasten, nuorten ja senioreiden yhdistämisestä saman katon alle.
I mars 2002 hade arbetet med Mikaelsgården kommit så här långt.

Mångfunktionshuset Mikaelsgården finansierades i sin helhet med stiftelsens egna medel. Projektet var stort, det dittills största i stiftelsens historia. Det krävdes en kraftansträngning av stiftelsens styrelse, men man lyckades hålla tidtabellen.

Yhteisöllistä senioriasumista Porissa.
I Mikaelsgården ryms seniorbostäder, daghem, skolans matsal, festsal, idrottslokaler och en simbassäng med bastu. Bild: Ville Heikkarainen, Villilä Korporaatio.

I augusti 2003 kunde skolan, daghemmet och de boende i de 24 seniorbostäderna flytta in. Mikaelsgården rymmer också en skolmatsal, festsal, fysioterapeutisk mottagning, gym och simbassäng med bastu.

Seniorkvarteret Trekoli

På 2010-talet inleddes stiftelsens följande storprojekt och det fick sin början på ett oväntat sätt. Det visade sig att föreningen De gamlas hem inte längre hade råd att upprätthålla sitt tegelhus med seniorboende i Björneborgs sjätte stadsdel. En modernisering av fastigheten skulle ha krävt omfattade, och dyra, renoveringar och därför beslöt föreningen att överlåta både fastighet och tomt till fonden Ålderdomshjälpen i Björneborg, som förvaltades av Svenska Kulturfonden i Björneborg. I donationen stipulerades att tomten också i framtiden skulle reserveras för seniorbostäder.

Tomten är belägen i en trähusidyll nära centrum av Björneborg. På tomten står också ett vackert trähus ritat av arkitekten Torkel Nordman. Huset invigdes 1923 som ålderdomshem.

Men var det möjligt att omvandla ett våningshus från 1970-talet till ett modernt socialt seniorboende? Det visade sig snabbt att det var klokast att riva tegelbyggnaden och låta bygga ett nytt hus, där man från första början kunde beakta faktorer som gemenskap och hinderfrihet.

En vision och dröm förverkligas

Till arkitekt för nybygget utsågs Hilla Rudanko och SKiB:s styrelse hade en klar vision: huset skulle byggas i trä och seniorboendet skulle uppmuntra till gemenskap. Samtidigt var en utmaning att det nya huset skulle smälta in bland stadsdelens trähus.

Eftersom gemenskap förutsätter möten mellan människor ville man skapa ett hus där de boende naturligt träffas. Den enkla, men smått geniala, lösningen blev att bara ha en huvudentré som används av alla. Det gemensamma vardagsrummet ska fungera som en mötesplats och också öppna sig ut mot trädgården. Korridorerna ska vara så breda att två rollatorer kan mötas. Planerna var ambitiösa, men inom stiftelsen var man övertygad om att välplanerade lokaler är ett konkret steg mot visionen om ett gott åldrande.

Yhteisöllistä senioriasumista ja hyvää ikääntymistä Porin ytimessä

I februari 2019 stod Hillahuset färdigt och invigningen ägde rum den 17 augusti, på Werner Petrells födelsedag. Vågar vi tro att han skulle ha varit mycket nöjd över hur väl hans idé Gott åldrande hade utfallit?

Tomtens andra hus, det så kallade Torkelhuset, renoverades 2020. I dag erbjuder seniorkvarteret Trekoli 27 seniorbostäder, av dem finns 24 i Hillahuset och 3 i Torkelhuset.

Yhteisöllistä senioriasumista Porissa.
Seniorkvarteret Trekoli utgörs av fastigheterna Torkelhuset från 1923 och Hillahuset från 2019. Bägge husen har fått sitt namn efter sin arkitekt. Den inbjudande trädgården knyter samman helheten. Kvarteret inramas av gatorna Tuomarinkatu, Riihikatu, Ratakatu och Neuvosmiehenkatu. Bild: Ville Heikkarainen, Villilä Korporaatio.

Hyrorna för seniorlägenheterna subventioneras med medel från Werner Petrells fond och är följaktligen skäliga. Skäligheten rimmar väl med Werner Petrells vilja att erbjuda seniorer ett gott åldrande. Petrells fond finansierar också den verksamhetskoordinator som ordnar gemensamma aktiviteter och hjälper de boende i åldersrelaterade frågor.

Från tvåspråkighet mot flerspråkighet

När Svenska Kulturfonden i Björneborg grundades 1919 hade de samhälleliga kriserna skakat om det unga Finland. Nationalistiska strömningar och språkpolitiska fejder var en del av vardagen.

För stiftelsen har det svenska språket och kulturen varit en ledstjärna under alla år. I modern tid ser vi ändå en nyansskillnad, nu har enspråkighet blivit två- och flerspråkighet. Förklaringen är naturlig, allt fler barn i daghemmet och skolan har ju finska som modersmål.

SKiB har aktivt arbetat med att förmedla det svenska språket och kulturen till de här familjerna.

I daghemmets och skolans pedagogik har man tagit i beaktande den finskspråkiga miljön i Björneborg och anpassat språkinlärningen för att göra det möjligt för finskspråkiga att aktivt lära sig svenska. Samtidigt har stiftelsen genom en rad svenskspråkiga kulturevenemang nått ut till kulturintresserade björneborgare.

SKiB är en aktiv del av stadsbornas liv. De har möjlighet att i unga år börja i daghemmet, fortsätta på sin lärostig ända till gymnasiet och efter ett aktivt studie- och arbetsliv återvända till stiftelsen som invånare i ett av seniorhusen.

En levande del av Björneborg i 100 år

Sedan 1919 har Svenska Kulturfonden i Björneborg arbetat efter de principer som grundaren Hjalmar Widbom satte upp.

Björneborgs Svenska Samskola har utvecklats till ett lockande alternativ för stadens familjer, oavsett modersmål. Vidare når stiftelsens mångsidiga kulturevenemang flera generationer björneborgare och bidrar därmed till ett kulturellt och socialt välmående samhälle.

Genom att fungera som en brobyggare mellan minoritets- och majoritetsspråket har stiftelsen inte bara gjort en insats för tolerans och öppenhet. Samtidigt har man öppnat ett nordiskt fönster. Det finns otaliga exempel på hur forna elever har dragit nytta av sina språkkunskaper, både under studietiden och under sitt nordiska, eller internationella, yrkesliv.

SKiB står i centrum. Daghem, skola, gymnasium, mångfunktionshuset Mikaelsgården, kansli och arkiv samt det kommande kulturcampuset utgör ett pulserande hjärta intill Liisantori. Bild: Ville Heikkarainen, Villilä Korporaatio.

Jubileumskonsert för hela Björneborg

På Aleksis Kivi-dagen i oktober 2019 firade Svenska Kulturfonden i Björneborg sitt hundraårsjubileum med en öppen konsert i stadens festsal Promenadikeskus. Tillsammans med stadsorkestern Pori Sinfonietta framförde kören Key Ensemble stycket ”Laulu oravasta” med text av Aleksis Kivi.

100-årsfest i stadens festsal i oktober 2019.

1921 beskrev Björneborgs Tidning Svenska Kulturfonden i Björneborg som ett kraftfullt träd som skyddar från både höstens stormar och sommarens hetta. I oktober 2019 tog SKiB:s festtalare fasta på den tanken och kopplade den till författaren Aleksis Kivis tankar om den glada ekorren i sitt träd. Ett träd är starkt och ett träd erbjuder möjligheter.

Framtiden är om hörnet: Björneborgs nya kulturcampus

Svenska Kulturfonden i Björneborg har nu inlett följande storsatsning, ett nytt kulturcampus. Byggnaden ska rymma skolans undervisningslokaler och kulturlokaler för alla björneborgare, bland annat bibliotek, utställningslokaler, kafé och en evenemangssal.

Tutustu uuteen kulttuurikampukseen